Jag och Lilla Gangstern har hunnit med en joggingtur på morgonen. Usch och fy vad tungt det var! Det här var andra vändan efter en 3 veckors ofrivillig viloperiod...många baciller som ska svettas ut! Sakta, men säkert ser jag vardagsformen komma smygande långt långt där borta i horisonten. Hoppas bara jag orkar att motivera mig själv hela vägen dit.
Det här med träning är en svår sak! Har jobbat hela vintern med att hitta en tillfredsställande nivå på träning. En nivå där jag känner mig i form och där samtidigt kroppen mår bra! Efter att ha tränat fotboll på elitnivå i så många år, är det otroligt svårt att hitta en nivå där jag känner mig nöjd. På elitnivå ligger man hela tiden på gränsen, pressar sig själv lite lite till, för att bli starkare, uthålligare, snabbare, tekniskt bättre, ja allt för att tillsammans med sina lagkamrater uppnå målsättningar. Jag skriver målsättningAR...för när ett mål är uppnått strävar man vidare mot nästa! Inte ofta man hinner vara NÖJD med det man åstadkommit, för det finns farhågor med detta...gränsen mellan belåtenhet och fiasko är väldigt fin och skör.....Pust! Så det kanske inte är så konstigt att jag har svårt att känna mig nöjd!?! Det kommer att ta sin lilla tid det här med träning och vardagsmotion, att förändra ett beteende som präntats in genom åren. Med detta sagt så är det givetvis inte bara nackdelar med viljan att hela tiden sträva framåt, uppåt....det är ju min drivkraft och passion och det som gör att jag åstadkommer bra saker i livet! Men mitt arbete vad gäller belåtenhet i samband träning går vidare......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar